Den typen av vård kallas för palliativ vård och som läget är nu är den väldigt varierad. Till Sveriges Radio säger professor Carl Johan Fürst att det är slumpen som avgör huruvida patienten får bra eller dålig vård och så ska det självklart inte vara.

Problemet är inte att det råder brist på kunskaper om palliativ medicin och vård, men det saknas tydliga riktlinjer som gör att alla kan få god vård den sista tiden i livet.

Symtomen för en döende person är i mångt och mycket desamma. Det är vanligt att patienten drabbas av nedstämdhet, ångest, smärta, illamående och orkeslöshet. Hos läkarna finns det en rädsla av att ställa diagnosen döende, även om de vet att läkemedlen inte längre gör någon nytta. Följden blir att de överbehandlas och får vård med helt fel inriktning, menar Carl Johan Fürst.

Med hjälp av de nya nationella riktlinjerna kommer läkarna få stöd till att våga prata mer med patienterna om hur de vill ha det under deras sista tid i livet. Carl Johan Fürst tror att det är ett behov som de äldre har, men att läkarna betraktas som ett hinder.
Läs mer om relationen läkare-patient här

Det nya förslaget, som ska gälla alla vårdgivare oavsett om det är privat, kommun eller landsting, ska presenteras till sommaren. Målet är att vård av döende ska bli jämngod i hela landet.

Du kan läsa mer palliativ vård i artikeln Komplexa beslut i slutskedet av en patients liv

FN075 är namnet på en molekyl som begränsar bakteriers infektionsförmåga. Molekylen har som egenskap att hindra tillväxten av och funktionen hos de hårliknande utskott som bakterierna brukar utnyttja för att kunna ge upphov till infektioner.

En intressant sak är att amyloida proteiner (felveckade proteiner), som ansamlas i nervsjukdomar som exempelvis Parkinsons, är uppbyggda på samma sätt som bakteriernas hårliknande utskott. Därför ville forskarna testa om molekylen FN075 även kunde bromsa bildandet av amyloider hos ett protein som är delaktigt i Parkinsons sjukdom. Till forskarnas förvåning
– och tvärtemot vad de trodde skulle hända – så snabbade det istället på uppkomsten av amyloida strukturer.

Det innebär att omgivningen som molekylen befinner sig i och vilket protein den möter är avgörande för vilken effekt det blir. Därmed markerar studien hur viktig grundforskning med tester är för att förstå vilka potentiella sidoreffekter som nya substanser kan ha på amyloida proteiner. Gränsen mellan vilka aktiviteter som substansen triggar igång och vilka den hämmar verkar nämligen vara hårfin.

Med den här studien i ryggen kan man konstatera att molekyler som FN075 är värdefulla forskningsverktyg, som bidrar till bättre förståelse för sådana här komplicerade processer.

Forskarna spekulerar nu om kroppens egna metaboliter kanske hjälper till att aktivera amyloidbildning i nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers. Men oavsett svaret på den frågan har dessa resultat inspirerat forskarna till att fortsätta utveckla och använda små molekyler som kan påverka amyloidbildning.

Läs mer om Parkinsons sjukdom här

Tydligen äter vi mer snabbmat än någonsin tidigare. Detta trots den pågående nyttighetstrenden. De etablerade snabbmatskedjorna (utan att nämna några namn) slår försäljningsrekord för 2011, uppger Dagens Nyheter.

Kanske har ni lagt märke till att vissa hamburgerkedjor har infört ”nyttigare” alternativ med fullkornsbröd, nyckelhålsmärkt och alternativa tillbehör som minimorötter och fruktsallad. De nya menyerna lockar nya kundgrupper, medan klassikerna fortsätter att sälja bra eller till och med bättre.

Måltidsforskaren Richard Tellström berättar för DN att han tror att de nyttigare tillbehören hjälper till att stärka varumärkets hälsosamma koncept, oavsett om man väljer att äta de eller inte. De får oss även att glömma bort hur många kalorier som de traditionella menyerna egentligen innehåller. Han har också en teori om att vi skulle köpa mindre av det feta och söta om det inte per automatik ingick i menyvalet.

Det kan säkert ligga något i det, eller hur tänker du själv när du väljer din meny i kön till snabbmatskassan?

Apropå vår konsumtion av snabbmat kan du även passa på att svara på veckans fråga, som ligger uppe på hemsidan (om du inte redan har gjort det). Frågan lyder ”Hur ofta äter du snabbmat?”, svarar gör du här

Under tre år har forskarna undersökt hur ofta kvinnorna hämtar ut sina receptbelagda läkemedel. Det har gett de ett indirekt mått på hur följsamma kvinnorna är i sin behandling, eftersom det först krävs att de går till apoteket och hämtar ut den.

Efteråt kunde man se att var nionde kvinna slutade hämta ut receptet och var femte löste ut det så sällan att det måste ha gått flera dagar som hon var utan tabletter. Närmare analyser visade även att det huvudsakligen var äldre, ensamstående och kvinnor med mindre tumörer som slarvade mest med behandlingen. Även kvinnor födda i Sverige eller inom Norden var mer noggranna med sin medicinering.

Vad de däremot inte kunde bekräfta var en teori om att dålig följsamhet skulle kunna ha ett samband med att lågutbildade kvinnor har sämre prognos än vad högutbildade med bröstcancer har.

Studien omfattar drygt 1700 patienter med bröstcancer och att det är så många som inte sköter sin behandling är oroväckande, menar Henrik Lindman, överläkare vid Akademiska sjukhusets cancerklinik. Av tidigare forskning vet man att hormonbehandlingen kraftigt minskar risken att få återfall och kanske dö i bröstcancer.

Varför dessa kvinnor på egen hand väljer att avbryta sin hormonbehandling är oklart, men forskarna tror att besvärande biverkningarna kan vara en anledning. Utbudet på läkemedel som förebygger återfall är idag så stort att kvinnorna istället borde tala med sin läkare och hitta en alternativ lösning.

Henrik Lindman säger till Åke Spross på Upsala Nya Tidning att det är viktigt att informera patienter med bröstcancer om vad de har att vinna med en kontinuerlig hormonbehandling.

Du kan även läsa Kunskap i samband med cancerbehandling viktigt och Allt om bröstcancer

Ryggbedövning är den mest effektiva metoden för att lindra smärtan, men den sker inte helt utan komplikationer. Bedövningen måste utföras av en narkosläkare och det är en avancerad metod, som även kan dämpa värkarbetet och göra att förlossningen drar ut på tiden.

Dessvärre saknas det i dag bra alternativ till ryggbedövningen och det vill professor Gunvor Ekman-Ordeberg och hennes forskarkollegor ändra på. Tyvärr är det många kvinnor som förknippar förlossningen med smärta, men självklart ska det inte behöva göra så ont. Därför har de nu tagit fram en smärtlindrande gel som bedövar lokalt i livmoderhalsen.

Den första studien äger rum i vår och då ska den testas på 200 kvinnor mellan 18 och 33 år som ska sätta in spiral. Hälften av kvinnorna ska då få gelen på sin spiral, medan den andra hälften fungerar som en kontrollgrupp. Om resultatet visar sig enligt förväntan kanske läkemedlet kan användas vid legala aborter, missfall, skrapningar och livmodersundersökningar. Först efter det kan det komma att användas vid förlossningar, säger forskarna.

Det är ett tufft arbete att forska fram bättre smärtlindringsmetoder för kvinnor. Dels kan det vara knepigt att övertyga folk om det viktiga med forskningen och dels tar det lång tid att utveckla läkemedlen. Det känsliga fostret gör att läkemedel som används i samband med förlossning måste anpassas väldigt noga. Det gör att det kan ta så mycket som 30 år att få fram ett tillräckligt bra läkemedel.

Man får därför betrakta forskning som denna som ett litet ljus i mörkret, samtidigt som det är helt fantastiskt att vi är en bit på vägen och det kan ge många kvinnor hopp (och kanske även papporna? Läs inlägget om pappornas känslor inför förlossningen här).

Tekniken vilar aldrig och bra är väl det. Det betyder att nya och bättre innovationer alltid är att vänta. Lika stor plats som tekniska prylar i form av datorer, mobiler och surfplattor har i vår vardag, lika viktig är den inom medicinen.

I dag går det till exempel att läsa på flertalet nyhetssidor om ett mikrochip som i framtiden kan komma att ersätta sprutorna. Hittills är det bara sju danska kvinnor med benskörhet som har testat utrustningen, men enligt forskarna ser framtiden lovande ut.

Mikrochipet opereras in under huden på magen och levererar medicinen. Därmed slipper patienten ta dagliga injektioner med spruta. Själva medicindosen programmeras in i chipet, som sedan kan sköta sig självt. Patienten behöver inte göra någonting, vilket kan kännas skönt för de som vanligen tvingas ta spruta och tycker att det är besvärligt.

Det är dock för tidigt att börja använda utrustningen redan nu, det krävs både fler och större prövningar innan dess.

Inopererad elektronisk medicinsk utrustning i sig är ingen nyhet, pacemaker har till exempel funnits länge. Det fantastiska med mikrochipet är dock att den möjliggör leverans av kemiska substanser som läkemedel. Innan var det bara elektroniska signaler som kunde levereras.

Tack vare det fina resultatet kan det öppna för en ny era inom telemedicin, säger forskarna.
Läs mer om mikrochipet här

Eftersom det äntligen är fredag får vi snart njuta av helgen. Dessvärre är den ju bara två dagar lång och sedan börjar en ny vecka igen (tråkigt men sant!). Därför måste vi passa på att njuta av den tid vi har och uppskatta alla fina stunder. Ingen vet det bättre än vår krönikör Mia Olsson och nya krönikan kan du läsa här

Omelett med krabbstuvning

Fördelarna med omelett är många. Det går snabbt, det är hur enkelt som helst och det passar som frukost, lunch eller en lätt middag.

I den här versionen kombineras omeletten med en krabbstuvning, men det går minst lika bra att toppa den med exempelvis tonfisk, skinka, grönsaker, svamp eller dylikt. Välj efter egen smak! Klicka här för hela receptet på www.doktorn.com

Rädslan som många pappor känner inför förlossningen är inte lätt att prata om. Många anser det skamligt, eftersom de förväntas ha en roll som stöttepelare till modern. Margareta Johansson menar att det tyvärr har blivit lite tabubelagt i och med att det ska vara en sådan lycklig tid, då hör det inte till att känna rädsla eller obehag.
Babygruppen erbjuder kurser för blivande föräldrar

Det finns flera skäl till varför förlossningen inger negativa känslor. Dels handlar det om att tvingas se kvinnan lida, men även akut kejsarsnitt, underbemanning på förlossningskliniken och en känsla av att partnern inte har fått tillräckligt med vård spelar in.

Man ska dock påpeka att förlossningen inte enbart förde med sig negativa känslor, de blandades även med positiva upplevelser för de allra flesta.

Undersökningen gav även en känga till vården. Uppemot hälften av papporna var missnöjda med den information de hade fått angående det nyfödda barnets vård och behov. Det är ett kraftigt underbetyg för våden, vilket gör att Margareta Johansson anser att de borde involvera papporna mer. Det skulle gynna alla parter, inte minst barnet.

Tips på artiklar relaterade till förlossning:
Förebygg negativa tankar vid förlossning
Överviktiga löper dubbelt så stor risk vid förlossning

Både TV och digitala medier rapporterar i dag om konsekvenserna som massvaccineringen av svininfluensan 2009 förde med sig. Sverige var det land som vaccinerade flest och bäst i hela världen, hela 60 procent av befolkningen lät sig vaccineras. Men var det värt det?

När svininfluensan gjorde entré var Sverige ett av fyra länder som hade som mål om att massvaccinera befolkningen. Vi lyckades så till den grad att över 5 miljoner människor tog sprutan. Samtidigt var vaccinpolitiken runt om i EU-länderna mycket varierad. Polen ansåg till exempel att svininfluensan var lindrigare än vanlig säsongsinfluensa och valde att inte införa vaccinering överhuvudtaget.

Så här i efterdyningarna av vaccineringen har man kommit fram till att totalt sex dödsfall undveks tack vare vaccinationen. Det är 0.31 dödsfall per 100 000 invånare – samma siffra som i Tyskland, bara att där var det endast
8 procent av befolkningen som vaccinerades.

Ingen vet varför dödssiffran är densamma i Sverige och Tyskland när skillnaden i vaccinering var så stor. EU:s smittskyddsinstitut, ECDC, håller fortfarande på och utreder vad som kan vara förklaringen till vaccinationsresultatet i olika länder.

Något som också har diskuterats är de biverkningar som en del människor ådrogs efter att ha vaccinerats med Pandemrix mot svininfluensan. Kroniska skador som extrem trötthet, svåra smärtor i muskler och leder, lugnsjukdomen sarkoidos och ansiktsförlamning är exempel på symtom.

Särskilt barn och ungdomar insjuknade i narkolepsi i samband med vaccineringen. Varför det blev så har läkarna inget svar på, vilket gör det mycket svårt för de att få den hjälp de behöver.
Svininfluensan kan ligga bakom narkolepsi

Pandemikampanjen är en av de mest kostsamma insatserna i svensk sjukvårds historia. I samband med vaccinationskampanjen utlovade myndigheterna att inga svåra biverkningar var att vänta, ändå gick det som det gick. I nuläget är det 177 personer som lider av narkolepsi orsakade av vaccinet Pandemrix och antalet växer. När det begav sig hade man ingen aning om att det kunde orsaka narkolepsi, men i dag vet vi bättre.

Brukar du också drömma konstiga drömmar som saknar reson? Det beror på att hjärnan framställer ett händelseförlopp av bilder medan vi drömmer. De delar av hjärnan som kontrollerar det logiska och kritiska tänkandet är avstängda, vilket gör att du i drömmen finner det helt normalt.

Drömmar är bra för oss. De hjälper hjärnan att återställa sig själv och förbättrar även vår inlärningsförmåga.

Sömnforskaren Thorbjörn Åkerstedt säger att vi går igenom flera faser när vi sover. Vi är mestadels avslappnade och sover djupt, men drömbilder kan svepa förbi. I drömsömnen är musklerna ungefär som förlamade, men hjärnan är lika aktiv som vanligt.

Djupsömn och drömsömn verkar gör att minnet lagras och etsar sig fast. Därför brukar vi generellt kunna mer dagen efter en komplicerad inlärning, förutsatt att vi gick och la oss direkt efteråt. Detta har även visats i tidigare forskningar.

En intressant iakttagelse som Thorbjörn Åkerstedt har gjort är att deprimerade och alkoholiserade människor har en utslagen sömn. För de sistnämnda är det vanligt att drabbas av delirium i vaket tillstånd. De upplever då syner och ljud på samma sätt som när vi drömmer.

Trots det stora intresset och flera teorier kring drömmar är det ett relativt outforskat område. Vad vi kan säga är i alla fall att sömnen tycks fungera som en slags återställare för hjärnan och minnet, så slarva inte med sömnen!

Fler anledningar till att få tillräckligt med sömn:
Störd sömn gör oss sjuka
Dålig sömn kan göra dig fet 

Det är Sahlgrenska sjukhuset och Göteborgs universitet som i samarbete med Hjärt-Lungfonden står bakom pilotstudien. Planen är att den ska utgöra startskottet för en ännu större och riksomfattande studie, som innebär att 30 000 män och kvinnor i åldrarna 50-64 år ska genomgå dessa undersökningar runt om på landets universitetssjukhus.

Om den större studien genomförs blir det den största i världen av dess like. Det skulle betyda fina utsikter för framtida forskning, förebyggande arbete och behandling för hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

I pilotstudien deltar 1000 slumpmässigt utvalda göteborgare i åldrarna
50-65 år. Målet är att identifiera individuella risker för hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, samt olika slag av lungsjukdomar i ett tidigt skede. Den ska också leda till förbättrad hälsa hos individen genom bättre diagnostik, vård och behandling.
Nio påverkbara faktorer avgör om du drabbas av hjärtinfarkt
Astma, Kol – dags att besiktiga dina lungor

Deltagarna får en grundlig hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor med hjälp av den senaste tekniken. De kommer bland annat att genomgå datortomografi, ultraljudsundersökningar och lungfunktionstester. Dessutom får de reda på sitt blodsocker, kolesterol och eventuella sömnrubbningar.

Pilotstudien är den första i Sverige som lagrar en så stor mängd data, bilder och provresultat i en informationsbank. Förhoppningsvis leder studien till att många hjärtan kan räddas!